| schema:text
| - Av: Praveen Kumar H
januari 11 2024
Pastörisering är en metod för livsmedelsbearbetning. Det eliminerar inte näringsämnen från mjölk eller gör mjölken syntetisk.
Vad är påståendet?
En video som delats på TikTok med tusentals visningar visar en man som felaktigt påstår att pastöriseringsprocessen gör att mjölk blir näringsfattigt.
Videon hävdar att den mikrovågsteknik som används för att pastörisera mjölk "zappar" bort mineraler och enzymer, och att berikning med vitaminer gör den syntetisk. Videon har spridits av ett alternativt hälsoföretag, Cultivate Elevate, och andra användare på TikTok (arkiverat här, här och här) och Instagram (arkiverat här).
Detta påstående har cirkulerat på TikTok sedan november 2023. Det har också delats på X (arkiverat här) och Telegram där det har fått över 38 000 visningar.
Källa: X/Telegram/Screenshots.
Påståendet är dock inte sant.
Vad vi hittade
Pastörisering av mjölk introducerades på 1880-talet och är en värmebehandlingsprocess som förlänger mjölkens hållbarhet genom att döda skadliga bakterier och minska enzymaktivitet. Enligt ScienceDirect är det en relativt mild process jämfört med sterilisering, som innebär att livsmedel upphettas till en tillräckligt hög temperatur för att döda alla bakterier. Pastörisering bevarar mjölkens näringsämnen och smak samtidigt som skadliga bakterier elimineras. Processen dödar 99,99 procent av alla skadliga bakterier, inklusive E. coli, Listeria, Salmonella och Campylobacter.
Pastöriserad mjölk är mindre benägen att orsaka livsmedelsburna sjukdomar, och den har också en mer konsekvent smak och konsistens än opastöriserad mjölk. Enligt International Dairy Foods Association är den vanligaste pastöriseringsmetoden i USA HTST-pastörisering (High Temperature Short Time), som innebär att metallplattor och hett vatten används för att höja mjölktemperaturen till 72 °C (161 °F) under 15 sekunder.
Enligt Hong Kong Centre for Food Safety bidrar pastörisering inte bara till att förlänga mjölkens hållbarhet, utan också till att förbättra dess säkerhet och kvalitet.
Pastörisering och näringsvärde
Enligt den vetenskapliga näringsinformationssajten Dairy Nutrition påverkar pastörisering inte mjölkens näringsvärde nämnvärt, med undantag för en liten minskning av B- och C-vitamininnehållet. Men även om mjölk inte är en viktig källa till C-vitamin, innehåller pastöriserad mjölk fortfarande en betydande mängd.
En studie från 2012 vid Charles Sturt University i Australien visade att pastörisering av mjölk med mikrovågor inte hade några negativa effekter på mjölkens näringsvärde. En studie från 2023 från Xianyang's Northwest A&F University i Kina visade att mikrovågsuppvärmning vid 300 W i 2 minuter var fördelaktigt för att bevara näringsämnen och upprätthålla proteinstabiliteten i mjölkprover från nötkreatur.
Logically Facts kontaktade dr Christopher Gardner, näringsforskare och professor i medicin vid Stanford University, angående effekterna av pastörisering av mjölk på dess näringsvärde. Han sa: "Mineraler kan inte förstöras. De är atomära element. De kan bindas/infångas och avlägsnas, men inte förstöras. Enzymer kan förstöras av värme. Men enzymer förstörs också av surt pH, som det låga pH-värdet i magsäcken. Det är troligt att de flesta enzymer i mjölk skulle denatureras av magsyra om de inte utsattes för pastörisering och denaturerades (gjordes inaktiva) på det sättet. Pastörisering är i första hand avsedd att döda patogener."
“Berikning”
I den virala videon kan termen "refortified" med vitaminer hänvisa till berikning. Vid efterforskningar fann vi att det inte finns någon term inom livsmedelsindustrin som heter "refortification", eller “återberikning”. Dr. Gardner berättade för oss: "D-vitamin finns inte i rå mjölk. Det är ett fettlösligt vitamin. Mjölk innehåller fett. Det är ett användbart sätt att införliva D-vitamin i livsmedel. Mjölk berikas med D-vitamin, men det "återberikas" inte, och det görs inte för att förlänga hållbarheten, utan för att förbättra den övergripande näringskvaliteten."
Food Safety and Standards Authority of India (FSSAI) definierar berikning som "en avsiktlig ökning av innehållet av viktiga mikronäringsämnen i ett livsmedel för att förbättra livsmedlets näringsmässiga kvalitet och för att gynna folkhälsan med minimal risk för hälsan". De flesta livsmedelssäkerhetsmyndigheter i världen har liknande definitioner och bestämmelser. Berikning av mjölk med D-vitamin är frivilligt i de flesta regioner, men länder som Kanada har gjort det obligatoriskt.
Inte "syntetisk”
Även om det inte finns någon specifik definition av "syntetiska livsmedel" från något större regleringsorgan, definierar Världshälsoorganisationen, U.S. Food and Drug Administration, Europeiska unionen och andra termer som tillsatser, nya livsmedel och ultraprocessade livsmedel. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kallar mjölk och mjölkprodukter som har bearbetats för att göra dem säkra att konsumera för "processerade". Därför är det felaktigt att hänvisa till pastöriserad mjölk som kommer i förpackningar som "syntetisk".
Utslag
Över hundra år av vetenskapliga studier och metoder har säkerställt att pastörisering gör mjölk säkrare att konsumera, och experter har bekräftat för Logically Facts att det är en säker metod för att konservera mjölk. Därför har vi markerat detta påstående som falskt.
Denna faktagranskning har översatts av Siri Christiansen
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)